Prezi - Nya sätt att skapa presentationer

prezi.png

Prezi behöver nog inte närmare presentation. Men en kompis frågade vad skillnaden egentligen är, vad tillför Prezi som traditionella presentationsprogram saknar?

Först, för en presentation som ligger online finns det minst tre typer av användare: presentatören, publiken och läsaren. De två första är givna, tänk bara på en traditionell föreläsning. Läsaren däremot, är den där som hittar presentationen på nätet, kanske utan att veta i vilket sammanhang den är gjord, eller vad presentatören pratar om vid föreläsningen, men som ändå har behållning av presentationen.

Redan själva existensen av läsaren är något nytt jämfört med traditionella presentationsprogram. Prezi hanterar denna nya målgrupp bra genom att erbjuda möjligheter för presentatören att lägga till extra information, länkar, bilder etc. som inte nödvändigtvis behöver vara en del av den ursprungliga presentationen, men som lätt går att navigera till genom att zooma ut och få en översikt. Givetvis ligger presentationerna tillgängliga på online också.

Prezi erbjuder presentatören att tänka på andra sätt än endast linjärt. De presentationern jag har skapat med Prezi börjar alltid som en sorts mindmap där jag antecknar allt möjligt som har med ämnet att göra. Gradvis kommer växer en struktur fram, jag grupperar innehållet. Det linjära momentet i presentationen, att skapa en stig eller en ordning för innehållet, kommer alltid sist. Och jag kan med fördel göra en ny stig för varje ny presentation. Om Prezi likställs med ett traditionellt presentationsprogram förutsätter man samtidigt att ordningen och innehållet i presentationen är givet, för den givna målgruppen. Prezi uppmuntrar möjligheten att gå en annan väg en den presentatören tänkte först.

För publiken blir en presentation med Prezi annorlunda för att den förmodligen innehåller andra mediaformat än enbart punktlistor (bild, illustrationer, film). Publiken får också en annan översikt över hela ämnet genom att se hela "kartan" som presentatören har ritat upp. Ett ämnesområde är sällan linjärt eller kumulativt till sin natur, så varför ordna innehållet så? Låt det istället flyta ut och grupperas i dubbelt så många dimensioner.
Publiken får självklart också del av de fördelar som gäller för presentatören och läsaren.

Den huvudsakliga poängen är alltså att en linjär presentation med ett antal likadana slides bara är tillgänglig (användbar) för en publik som är med på att innehållet är ordnat och uppdelat på just det sätt som presentatören ser. Möjligheten till icke-linjärt tänkande både när presentationen skapas och används ska inte underskattas.

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/41

Olika användning av IT speglar olika kunskaps- och lärosyn

Rubriken är snodd från boken Dialog, samspel och lärande där gör Olga Dysthe en kort genomgång av hur synen på IKT i undervisningen har förändrats.

Min tanke är att om vi kan identifiera och skilja mellan dessa fyra synsätt kan vi göra diskussionen mer relevant, det blir tydligare vilken form av IKT som vi diskuterar och vad just den formen ska vara bra för. Följande är baserat på sidorna 296 till 297 i Dialog, samspel och lärande.

Datorstödd inlärning och behaviorism

Kunskapen som ska förmedlas till eleven är bestämd på förhand, glosor eller utantillinlärning i matematik. Ofta är det programvaror som stödjer en specifik del i inlärningen. Computer assisted learning, CAL, bygger på en behavioristisk lärosyn med eleven som passivt tar emot.

Kognition och intelligenta system

Detta synsätt bygger också på en syn om "undervisning som överföring". Synsättet kommer från forskning om artificiell intelligens och utgick från att det går att konstruera ett datorsystem som agerade precis som det mänskliga psyket, systemen skulle i så fall agera som en lärare. Rädslan/farhågorna att datorn ska ersätta läraren kanske härstammar härifrån?

Konstruktivistisk syn på inlärning

Med konstruktivistiska utgångspunkter och datorn som hjälp ska eleverna vara aktiva, undersökande och upptäcka saker. Datorn är ett redskap som ger eleverna möjlighet att träna upp sitt tänkande, som de sedan har nytta av inom andra ämnen också. Dysthe tar upp programmering som exempel och närheten till naturvetenskap ligger väl i linje med det konstruktivistiska synsättet i stort.

Samarbeta med hjälp av datorn

Datorunderstött samarbetslärande (DSSL eller CSCL, computer supported collaborative learning) bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande. Det kan innebära många olika saker: att socialisera in eleverna i ett sammanhang (till exempel kunskapssamhället), att lära genom samarbete, att läraren är vägledare istället för förmedlare. Här finns det en given koppling till sociala medier, men också en intressant koppling till betydelsen av IKT i ungdomars sociala liv.

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/46

Fördjupad förståelse för lärande med hjälp av IKT och nya medier

ict.png

IKT-forskaren Ola Lindeberg beskriver en sorts utveckling av hur man förstår lärande och IKT, från fokus på individens psykologi till gruppers gemensamma kunskap. Såklart sammanfaller denna utveckling med den tekniska, att "gemenskapa" tillsammans med andra är inte något självklart ens idag, det krävs stor vana av att "leva uppkopplat" med både sociala och tekniska färdigheter. Jag ser också utvecklingen som steg mot en mer avancerad förståelse för vad som händer online och vad nya medier egentligen innebär för lärande och för våran vardag. Det som är allra mest spännande är att teorier och beskrivningar av "detta nya" som händer online många gånger fördjupar diskussionen om vad lärande är och pekar på väsentliga aspekter. Detta är viktigt även om vi tänker bort IKT-sammanhanget! Jag ska ge tre exempel, men först förklara en av mina utgångspunkter. När vi diskuterar kunskap och olika aspekter av kunskap är det viktigt att komma ihåg att inget är hugget i sten, allting vi kan och gör har kommit till av en anledning och genom någon form av process. I till exempel politiska sammanhang är detta självklart, varje fråga vrids och vänds på, lösningar testas och förkastas. I skolans värld av auktoritära läroböcker och inte minst "jag har alltid rätt"-läraren är dessa anledningar och processer inte lika synliga.

Ett

Lindeberg beskriver en lärgemenskap som är något mer än bara ämneskunskap, förutom det kognitiva innehållet finns det ett socialt innehåll som ger möjlighet att också lära sig värderingar, förhållningssätt och normer. I en än mer avancerad form förekommer också processer som handlar om själva kunskapsbildningen, deltagarna kommer fram till en gemensam förståelse, samarbetar och drar nytta av varandra.

Två

På samma sätt som ovanstående exempel kopplar samman kunskapsbildning i lärandesituationen med motsvarande företeelser i andra delar av samhället, är hela Dan Åkerlunds bok Publicistiska arbetssätt i skolan ett exempel på hur skolan med framgång kan koppla samman elevers fritid (läs: bloggar, msn, lunarstorm) och viktiga samhällsfunktioner (läs: nyhetsmedia, kommunikation med politiker, reklam/media literacy) med ett framgångsrikt arbetssätt. Som Åkerlund också påpekar finns det en teoretisk grund för arbetssättet i bland andra Vygotskij, Dewey och Gardner. Och det är väl just för att arbetssättet står för dessa kopplingar som publicistiska arbetssätt ligger så väl i linje med läroplanen?

Tre

Mitt tredje exempel handlar om dialog. Kristen M. Snyder undersöker skillnader och nya möjligheter för dialog online jämfört med face-to-face. De utmaningar som Snyder ser för att dialog online ska fungera tror jag kan överföras till alla lärandesituationer. Måste man vara exakt korrekt för att kunna uttala sig? Hur kan vi förtydliga ett budskap för att undvika missförstånd? Vad innebär det att vara "engagerad elev", finns det olika sätt?

Jag skulle vilja avsluta med att hänvisa till de resonemang om förhållandet mellan "det gamla" (verkligheten) och "det nya" (något virtuellt) som Patrik Hernwall för i slutet av sin text i Utm@nigar och e-frestelser (redigerad av Roger Säljö och Jonas Linderoth). När IKT och virtuella världar blir en del av "vår verklighet" måste synen på det gamla förändras: till exempel kunskapssyn och elev-lärare-relationen. Men också synen på det nya: bort med teknikdeterminism och IKT som redskap. (Säljö & Linderoth, 2002, s. 318-320)

(Bild från TaranRampersad, Flickr)

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/45

Tråkig teknik förutsättning för social media

Titta på Clay Shirkys tal How cellphones, Twitter, Facebook can make history och läs mitt förra inlägg om Dunkels text.
Shirky argumenterar för "the largest increase in expressive capability in human history" med fyra huvudargument:

  1. För första gången finns möjligheten till många till många-relationer i en ny mediaform (internet). Tidigare media har varit antingen en till en (telefon), eller en till många (tv).
  2. Internet och digitaliserat innehåll är bärare av all annan media, detta innebär att all media finns sida vid sida, och att sociala aktiviteter blir en del av våra mediavanor.
  3. Den teknik (mobiler, datorer) vi använder för att konsumera media kan också producera media. "Amatörmedia" är billig att producera, men den viktigaste förändringen är våra nya sociala kontakter (med t.ex. Kina) innebär att vi vill lyssna!
  4. Shirky påpekar slutligen att det viktiga är att se vad internet förändras till, inte att diskutera dess existens. Jämför diskussionen om IKT i skolan, vad handlar den om?

En viktig förutsättning för dessa argument är att vi så småningom hamnar i Dunkels' stadium tre, eller som Shirky säger: att tekniken blir tråkig och vardaglig.

I skolans värld torde detta innebära att IKT-arbete handlar mindre om att ligga i framkant, och mer om att ta till sig de nya arbetssätt och vanor som social media bidrar med. Mycket går att göra med "tråkig" teknik som sms eller ett vanligt forum. Jag är övertygad om att den allra största förändringen inte är teknisk, utan just social: vi ändrar vårt sociala beteende och våra mediavanor. Håll utkik efter inlägg om deltagande framöver.

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/44

Nätkulturer och skillnaden mellan unga och gamla

Äntligen har jag kommit mig för att läsa Elza Dunkels artikel från 2005, den finns med som litteratur till sommarkursen jag läser.

I andra delen av texten skriver Dunkels om teknikutveckling och hur vi tar till oss ny teknik. Datormedierad kommunikation kan delas in i tre stadium, det tredje beskrivs så här:
[a] Den typiska användaren kan sägas vara vem som helst och kraven på teknisk kompetens är låg. [b] Betecknande för stadiet är att de flesta användare inte längre betraktar tekniken som teknik utan som ett verktyg bland andra. [c] Själva tekniken har hamnat i bakgrunden, blivit genomskinlig, och användningsområdet har hamnat i fokus.Dunkels skriver att vuxna (gamla vuxna) förmodligen befinner sig någonstans mellan stadium ett och två, ungdomar (och unga vuxna), som tydligen är så kallat infödda, hamnar därför oftast i stadium tre.
Men jag har några kommentarer:

Klyftan mellan unga och gamla [b]

Jag håller med om att finns en skillnad, och att den är stor. Men det handlar framförallt om inställning, att inte vara rädd osv. Men om problemet är att "Internet är trasigt!", "MSN finns inte!" eller "Allt är borta!" så hittar vi en kompis som kan lösa det åt oss. Och då är den stora skillnaden inte mellan unga och gamla, utan mellan intresserade (tekniska) personer och vanliga dödliga.

Inställning och teknisk färdighet [c]

Visst finns det mer kunskap i de yngre generationerna, men om det varit det ända, hade problemen ovan snart varit ur världen. Istället menar jag att tekniken vi använder, och som Elza Dunkels skriver om, inte är tillräckligt mogen för att vi ska kunna nå stadium tre fullt ut. Inställningen finns där, men tills dess att "själva tekniken har hamnat i bakgrunden, blivit genomskinlig, och användningsområdet har hamnat i fokus" har vi långt kvar!

Hur fungerar det i skolan? [a]

Givetvis blir detta problem än tydligare i skolan. En ny programvara eller teknik som lanseras i andra delar av samhället fungerar inte i skolan förrän precis alla kan använda den. Helst med en platt inlärningskurva. Visst måste vi kunna formlera några krav som ny teknik i skolan behöver uppfylla? Jag ska googla på det, återkommer...

Men självklart är jag imponerad av texten som helhet, framförallt dess poäng att unga fixar strategier för de problem som nätet medför, och vuxna (gamla) kan välja att vara med och hjälpa till, eller inte. Läs texten och fundera på varför Mohammed och Daniel inte går till polisen! Var är polisen?

Det är en kort och lättillgänglig text som varje lärare, förälder och vuxen borde läsa. Dunkels använder historiska exempel för att sätta dagens teknikutveckling i perspektiv, det får mig att le och påminner mig ibland om Rasmus Fleischer blogg Copyriot.

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/43

Biblioteken, skolan och framtiden

ebok

När man är på den här nivån är det alltid datorn som är första redskapet.

Påståendet ovan överhörde jag på ett av universitetets bibliotek, och det påminde mig om en tanke som jag gått och närt under en längre tid: biblioteken sitter inne med en av nycklarna till framtidens lärande!

Att bygga vidare på den enorma resurs, både kunskapsmässigt och materiellt, som biblioteken utgör är nödvändigt för att vi ska kunna hantera och förhålla oss till fenomen som Wikipedia, att googla och "kollaborativ intelligens".
Hur biblioteken ska förändras är ju delvis en teknisk fråga, men att det ska göras är väl självklart? Dags att gå tillbaka till de grundläggande argumenten för att bibliotek är viktiga! Läs till exempel det här inlägget (på danska).

Jag har samlat på mig ett par andra länkar som är ger mycket intressant läsning, och som diskuterar bibliotekens förändrade roll:

http://www.bibliotek20.se
http://biblse.blogspot.com
http://www.biblioteksrelaterat.se

För övrigt har jag haft förmånen att tillbringa en del tid på Fässbergsgymnasiet, som i höstas fick utmärkelsen Årets skolbibliotek!

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/42

Skapa en online slideshow med Skitch och Flickr

Jag blev utmanad av en kompis från London att lära henne om mängdlära, "maybe accompanied by some childlike-drawings".

Självklart kunde jag inte nöja mig med att bara skriva ner ett par rader och lägga till en bild från Wikipedia. Istället letade jag upp ett nytt ritprogram, kopplade in min Wacom Bamboo One och laddade upp resultatet till Flickr och min blogg. Slideshowen fixas nästan av sig självt med Flickrs inbyggda funktioner...

Idén med Skitch är perfekt för utbildningssammanhang: att snabbt kunna göra enkla tekningar, kommentera en skärmdump eller ett foto. Med ena handen på tangentbordet och ritpennan i den andra, är alla funktioner lätt åtkomliga. Ett klick till och bilden är publicerad på Skitch.com eller Flickr.com.

Den coolaste funktionen, som jag inte använde i den här uppgiften, är att enkelt bara lägga Skitch-ramen över något intressant, klicka "Snap" och sedan kladda dit några snabba kommentarer. Perfekt för att ge feedback, kommentera tveksamheter på nätet, förklara något datorrelaterat, skicka en hälsning, göra en mindmap, flödesscheman, göra överstrykningar i en text, klottra mustach och glasögon på bilder av kungabarnen eller såklart göra LOLCATS.
Klick igen, publicerat!

Trackback URL for this post:

http://digii.se/trackback/40