I torsdags föreläste Martin Tallvid om hans utvärdering av EN-TILL-EN-projektet i Falkenberg. Väldigt intressant att höra hur sådana här projekt fungerar, "på riktigt". Läs mer i bloggen.

Varför är det ett lyckat projekt?

Idag fungerar tekniken. Punkt. Det är tydligt att det handlar om en mognadsprocess, där det idag finns det tillräckligt mycket material, med hög kvalitet, som skolor kan använda sig av i undervisningen. Datorerna (både hårdvara och mjukvara) är tillräckligt pålitliga, till exempel så har de ingen support i Falkenberg. De förbättringar av undervisningen som har skett är förbättringar av den vanliga traditionella sorten: större engagemang, mer hemarbete blir faktiskt utfört, eleverna tar egna initiativ och kommer med idéer om undervisningen, anteckningsmaterial finns alltid med, fokus på lärarens roll i undervisningen, snabba och roliga resultat, sist men inte minst: undervisningen utgår från elevernas verklighet.

Under föreläsningens gång får jag också känslan av att det "egentligen inte är en så stor grej". Införandet föregicks inte av pedagogiska diskussioner, tydliga mål eller teknisk fortbildning av personalen. Detta låter ju som något dåligt, och det tycker vissa av lärarna också, men varför då, egentligen?

Är undervisning med datorer egentligen annorlunda?

(Den Stora Frågan, men så här går mina tankar efter föreläsningen.)
Ett exempel som illustration: Jag läser om de kritiska lärarna under länken ovan, de frågar sig "Hur tar man hand om lärare som kommer in i undervisningen senare?" Frågan är såklart befogad och intressant, men den borde ju ställas på alla skolor, med alla olika typer av undervisning! Likadant är det med många andra frågor och insikter som kommer upp i sådana här diskussioner: det är inget nytt.
Visst, datorer är säkert fortfarande nytt och häftigt för många (inte våra elever), men de frågor som kommer upp är precis de gamla vanliga, hederliga och mycket viktiga frågorna om hur skola och undervisning ska vara organiserad. Vad lär det oss? Att datorer är inte det fantastiskt annorlunda redskapet som man skulle kunna tro.

Flera funderingar? fråga den som utvärderade övergången från bläck till blyerts. Tänk att kunna sudda! Vilka enorma möjligheter till fusk det ger.